Per Bach Laursens smågrisar drabbades av ödemsjuka. Olika omständigheter gjorde att Per kom i kontakt med det svenska företaget Anolytech, något som skulle visa sig vara ett lyckokast. I dag är medicinförbrukningen på Lundgården kraftigt reducerad.

Lundgården ligger alldeles intill Limfjorden på norra Jylland och har varit i släktens ägo sedan 1939. Mjölkkorna stod för den största omsättningen på gården fram till 1983. Därefter följde några år då gården drevs utan djur. 1990 gick Per Bach Laursen in som delägare i företaget tillsammans med sina föräldrar. Samtidigt arbetade han som kofoderförsäljare på ett danskt foderföretag.

‒ Det var intressant med kor, men jag såg att min kollega som sålde grisfoder hade mycket roligare än jag. Hans kunder var mer drivna och de körde Volvo. Mina kunder körde Opel, säger Per lite skämtsamt.
Flera byggnader på Lundgården stod tomma och när man upprättade en affärsplan stod det klart att företaget behövde en större omsättning.
‒ Jag visste inte så mycket om grisar, men banken gillade förslaget om att vi skulle investera i grisuppfödning, berättar Per. Sagt och gjort, man investerade för 300 suggor i början av 90-talet och därefter har verksamheten vuxit till dagens 1 200 suggor i produktion. Sedan 1998 är Per Bach Laursen ensam ägare till företaget.

Frågetecken

2008 skedde den senaste utbyggnaden då man gick från 600 till 1 200 suggor.
‒ I början gick det bra och allt flöt på, men i slutet av 2010 fick vi ett våldsamt utbrott av ödemsjuka, berättar Per och fortsätter:
‒ Vi hade nya fräscha stallar med bra produktion och så plötsligt blir grisarna jättesjuka. Vi stod som frågetecken allihop och jag kunde inte riktigt släppa tanken på vad som orsakat utbrottet. Till en början lindades symptomen med hjälp av ett autovaccin, ett besättningsspecifikt vaccin framställt med hjälp av grisarnas egna bakterier. Men det var både besvärligt och väldigt dyrt. Även den övriga medicinförbrukningen sköt i höjden under 2011.
‒ Det var precis tvärtemot hur jag vill bedriva lantbruk, inflikar Per.

Möte av en slump

Strax efter sjukdomsutbrottet blev Per tillfrågad av en kollega inom politiken om han ville följa med på ett företagsmöte, som sakkunnig inom dansk grisuppfödning.
‒ Jag tackade ja och vi träffade det svenska företaget Anolytech, berättar Per. Anolytech tillhandahåller apparater som via vatten, salt och elektricitet tillverkar hypoklorsyra, Anolyte-PCTM, som har desinficerande effekt.
‒ Jag fascinerades av funktionen hos apparaten och hos Anolyte-PCTM, men det var inte ­förrän Anolytech lite senare besökte Lundgården som jag slogs av den troliga orsaken till utbrottet av ödemsjuka. Vi hade slutat fermentera fodret, säger Per. Pers teori är att bakteriefloran i blötfodret blivit ogynnsam för smågrisarna, något som man tidigare kunnat motverka via fermentering.
‒ Jag bestämde mig direkt. Om Anolytech kunde säkerställa lättillgänglig service på apparaten i Danmark så skulle jag köpa den, säger Per.

Installationen

I slutet av 2012 installerades maskinen, och strax därefter togs den i bruk.
‒ Det var ganska spännande, skrattar Per och förklarar:
‒ Vi hade fått instruktioner om att introducera Anolyte-PCTM i vattenledningarna successivt under två månader. Anledningen till det är att alla vattenrör har mer eller mindre biofilm på insidan och om man ökar doseringen för snabbt lossnar hela biofilmen på en gång. Det blir en chock både för grisarna och för vattennipplarna, som kan sättas igen. Men vi var lite otåliga, så på en månad var vi uppe i full dos. Stallpersonalen var frustrerad, de gjorde inget annat än att rengöra vattennipplar dagarna i ända, men samtidigt hade vi fått ett kvitto på att medlet faktiskt åstadkommit något i rören.

Låg kostnad

Stegvis har man nu kunnat minska medicinförbrukningen, som både bestått av Tylan i fodret och andra mediciner.
‒ Först vågade jag inte tro att det var sant, men sedan våren 2014 har vi en stabilt låg medicinförbrukning, berättar Per. Han har investerat 250 000 kronor i själva apparaten. Förbrukningsmaterialet består av salt och elektricitet.
‒ Det kostar så lite att jag inte ens har koll på siffran, säger Per. I gengäld har man sparat in  stora pengar på minskad medicinanvändning och på desinfektionsmedel, eftersom man numera använder hypoklorsyra istället för traditionellt desinfektionsmedel när man tvättar stallarna. Dessutom används Anolyte-PCTM i systemen för dimning och kylning, samt i diskningen av blötfoderkaret, som sker innan varje ny blandning.

Arbetsmiljöfråga

Ödemsjukan är borta och grisarna trivs bra, men Per menar att hypoklorsyran kan ha haft större effekt än så.
‒ Sommaren 2014 blev en av djurskötarna inlagd på sjukhus. Det konstaterades att han hade MRSA, vilket dock inte var anledningen till sjukhusvistelsen. Attans, nu har vi MRSA hos grisarna, tänkte jag, berättar Per. Per ville dock veta säkert, och därför bestämde han sig för att låta provta grisarna. Provsvaren var negativa. Djurskötaren hade uppenbarligen inte smittats av Pers grisar och grisarna hade inte heller smittat djurskötaren.
‒ Vi har Anolyte-PCTM i hela stallmiljön, jag tror att det är positivt säger Per, som tillskriver medlet en del av äran för att provsvaren faktiskt var negativa. Per vet dock inte om besättningen alltid varit fri från MRSA, eftersom det var första gången man undersökte saken.
‒ Jag ser MRSA som en viktig arbetsmiljöfråga. Jag kommer att ta prov på min besättning kontinuerligt framöver, och om provsvaren är positiva måste vi se till att hålla smittan innanför stallväggarna, avslutar Per.

 

Originalartikeln är skriven av Jordbruksaktuellt, se deras artiklar här: https://www.ja.se/artikel/47372/lundgarden-valde-en-alternativ-vag-till-sankt-medicinforbrukning.html?fbclid=IwAR3Wy-f8muvvOsQ18Xy7bug2Yd-FY5GH-NmHAj0qBRxDsF_p1niSEAhg41U